Posts in Category: Uncategorized

Vårfeeling

Impecta, växthus,

Härligt att vakna upp till en ledig lördag med solen skinande in genom sovrumsfönstret. Det är man inte bortskämd med. Jag får vårfeeling och ignorerar termometern som visar -5 grader.

Pratade fröer och grönsaksodling med en jobbarkompis häromdagen och igår hade hon tagit med sig en bok som jag får låna. Jag fick fröer av Rosenskära som hon beställde förra året från Impecta så det ska jag testa att sätta i jorden snart.

Tänkte först att jag skulle köpa färdiga plantor till växthuset, men nej … nu kliar det i fingrarna och jag måste nog beställa lite och sätta frö. Det blir ju så mycket mer spännande då!

Önskar Er en skön lördag!
Kram
Pernilla

Önskar er …

… en riktigt God Jul!

En gnutta ljus tack

Jag blir så häpen över att det fortfarande är flera plusgrader ute. Kvällspromenaden med vovven såg ut att endast ske i mörker och blask men oj så förvånad jag blev när vi kom ut – det överraskade mig verkligen – p u d e r – r e g n e t!  Det där regnet som gör att regnställ  känns mesigt men som gör mig totalt genomblöt utan att jag visste när det riktigt skedde.

Så, om vädergudarna kan lyssna för en sekund så ”ja tack, gärna ett litet pudersnöfall istället”. Nu vill jag ha lite ljus, vare sig det är från en adventsstjärna eller ett vagt snötäcke.

åka spark,

Har ni satt upp advenstljusen än, eller är ni noga med att vänta till söndag? Lite adventsmys kanske man kan småstarta med i allafall va … ?

Leker med ord på en lördagskväll…

Ledig lördag och jag vill koppla av, då sätter jag mig och filosoferar vid datorn – o häpp så fick vi en ny tavla här hemma!

Jag har inte varit så aktiv på bloggen den sista tiden. Anledningar finns det många av, men jag ser att ni kommer hit och det blir jag så glad för!!! Hang on, gott folk, jag håller på att samla kraft och snart så kommer det en överraskning!

Tills dess önskar jag er en riktigt skön lördagskväll och en fortsatt skön helg!!!

Kram på er!

leker med ord…

Ledig lördag och jag sitter och leker … blev en tavla som i all sin enkelhet står för en massa goda ting…

Skönt att slippa stormen

Vi följer nyheterna om stormen Sandy och plötsligt känns de senaste dagarnas höstrusk ganska pyttigt i jämförelse. Ibland har man tur i oturen. Idag skulle jag och vännen E nämligen åkt iväg till just N.Y men för några veckor sedan så blev resan inställd pga personliga omständigheter och det är vi glada för idag. Vi fick tillbaks hela biljettpriset (efter ganska mycket strul) så vi åker någon gång i vår istället.

Tankarna går, tänk om vi hade bokat biljetten till några dagar tidigare och fastnat mitt i stormen och ett New York i kaos. Tänker nu på alla människor som befinner sig där.

Bilder från en höstig promenad häromdagen. Idag skiner solen och förra veckans satta glögg står och doftar här inne.

Känner att det här kommer bli en mysig dag!

Barn som sitter på sanningen …

Vi har spelat barnkonserter den här veckan för 4-6-åringar.  Men det har varit mer än bara ha konsert för barnen. Innan varje konsert har varje musiker mött en mindre grupp barn (4-8 st) för att träffas, prata och berätta om instrumentet man spelar och hur det är att spela i orkester m.m. 

Mitt jobb är att spela fiol. Punkt slut liksom. Så att ha en sån här vecka där man ska bli ”pedagog” och välkomna barnen in i mitt jobb känns ju en gnutta främmande. Jag ser denna veckan som en utmaning och det har faktiskt varit väldigt omväxlande och roligt.

Vi är över hundra musiker i orkestern så många barngrupper har passerat och barn är ju raka, ärliga så jag ska dela med mig av vad jag hört under veckan …

Musiker : ” Spelar ni nåt instrument?”

Barnen: ” …. min syster har ett piano hemma.”

Musiker: ”Jaha, vad kul, då spelar du lite på det?

Barn: ” … Jag slår lite på tangenterna.”

Musiker: ”Ja, vad kul!”

 *
Violinist: ”Så här låter det när man knäpper på strängarna….” (knäpper)
Barn: ” Usch va fult!”
Violinisten spelar en melodi och samma barn grimaserar och håller för öronen.

*
Musiker. ” Jag började spela fiol när jag var 5 år gammal. Och för att bli bra på instrumentet så måste man träna jättemycket.”
Barn: ” Jag tränar fotboll.”
Annat barn: ” Jag med!”
Ett tredje barn: ”Jag går och simmar”

*
Vi har frågestund och en vuxen (som följer med barnen i gruppen) säger. ” Vill ni börja spela fiol? ”
Barn: ” (skakar på huvudet) ” …
(Eh, nehej…)

*
En musiker i orkestern har en väldigt fin och stor mustach (ni vet dom här med knorrar på … ) och när frågestunden infaller så undrar ett  barn: ”Har du haft den där mustachen länge?”

*
Ja, nu kan det låta som barnen inte alls var intresserade av oss, musiken eller orkestern. MEN det var det här mötet som var så häftigt. barnen är så raka! Och vi hade många stora ögonglobar som satt helt förtrollade över fiolen och när vi berättade om musik och hur det var att spela i en orkester.
En annorlunda vecka helt enkelt, med många glada skratt och så ursöta små ungar som alla skulle vinka till ”sin musiker” när konserten var på gång. En härlig ålder det där….

Utrymme saknas både här och där …

Skulle skriva ett inlägg här och lägga in en bild, men det står att jag överskridit mitt lagringsutrymme med bilder. Jo, jag vet, jag kan manuellt gå in och fixa varendesta bild så den tar lite mindre plats … är inte min grej just nu i vilket fall. Får spåna på detta. Kanske lägger jag bloggen i vilokorgen, byter blogg eller vad vet jag. Bloggen ska bara vara nåt roligt och sånt här får mig att morra tyst inombords och fundera över hur styrda vi är av internet, av att ha tillgång till det mesta på nätet hela tiden och att alltid vara uppkopplad. Kräver en rejäl funderare … Tack snälla ni för era fina kommentarer i förra inlägget! ♥ Det värmer, och jag lovar er, jag ger inte upp i första taget! Varma kramar!!!

Sockersöt ♥

I helgen har vi varit på jaktträningsinternat. Lille Emil var också med, men bara som åskådare… men man kan bli trött av det också.

Ett ögonblick

Ibland måste man bara springa och hämta kameran för att fånga ett ögonblick som kanske aldrig mer kommer tillbaks. Så kändes det när jag såg den här söta fjärilen. Ställa in kameran, ta några kort, byta objektiv till mitt macro och ta några kort till. Och den satt troget kvar! Snällt.

Vad jag inte såg förrän i datorn var att den var gosigt hårig också, hårigt grön. Undrar om den fäller? Haha! Och så dom där hornen på huvét, cool fjäril!

Vad kan en sån liten söting heta?
Jag är inte vanligtvis så himla intresserad av just fjärilar, men den här hade nåt speciellt över sig …